Bilturismen blev ett folkhem på hjul
Med ökad fritid och tillgång till bil fick svenskarna nya resvanor.
Att kunna ta ut fem veckors ledighet under året är idag en självklar rättighet. Betydligt kärvare var det för 1930-talets anställda som måste tillbaka till sina jobb redan efter två veckors ledighet. Samtidigt var den lagstadgade semestern som infördes 1938 något av en revolution, då man innan dess inte hade rätt att ta ledigt över huvud taget.
Turismen fick i och med denna förändring ett genombrott, och allt fler svenskar gavs möjlighet att upptäcka världen. "Nu kör vi dit kylaren pekar", konstaterades det 1938 i tidningen Bilekonomi som IC gav ut. Budskapet var att bilsemestern borde innebära ett friare liv och inte vara så inrutat som vardagen. I stället borde den bilburna fritiden inspireras av seglingens mer oplanerade livsstil. Kort sagt: man borde campa. Med tält i bagaget kunde man i verklig mening köra dit kylaren pekade. "Campar man kan man också helt utnyttja den fullkomliga frihet som bilen erbjuder", menade man. Målet för IC var att göra bilägandet så ekonomiskt som möjligt och då var förstås camping ett sätt att hålla kostnaderna nere. Ett annat argument som IC framhöll var att tältandet sågs som en form av hälsosamt friluftsliv.
Mer semester åt folket
År 1946 infördes tre veckors semester som gjorde att ännu längre bilutflykter kunde göras, och efter kriget var det återigen möjligt att ge sig ut i Europa. Men det var först på 50-talet som bilsemestern fick en bredare folklig förankring, då välståndet gjorde det möjligt för allt fler att skaffa bil. Ett ökat behov av bilkartor vittnar om denna utveckling, och IC erbjöd en praktisk Sverigekarta där alla bensinstationer tydligt hade markerats.
Till campandet hörde en mängd olika prylar som skulle göra bilsemestrarna praktiska och bekväma: väskor med matserviser, gasolkök och hopfällbara bord. Luftmadrassen var en teknisk finess som uppstod vid denna tid då det fiffiga och effektiva sättet att göra saker förstärkte känslan av att leva modernt och rationellt.
Antalet campingplatser ökade under 60-talet då många skaffade sig en husvagn som semesterbostad. Ett dotterbolag till IC, Termoindustrier i Eskilstuna, tillverkade husvagnar i glasfiberarmerad plast. Priset för det rullande fritidshuset var 5 500 kronor och då ingick gasolkök och matbord som vid sängdags förvandlades till en bäddbar brits.
Bilsemestrare får fribiljetter
OK Motorhotell erbjöd på 70-talet semesterpaket med fribiljetter till olika lokala evenemang. I Sundsvall kunde sjudagarsgästerna gå in gratis på Folkets park och utan kostnad åka med Vasabåtarna till Finland. OK gav också ut en resehandbok med titeln Udda resmål i Sverige som tipsade om sevärdheter inom landets gränser. På OK-stationerna ordnades dessutom turistavdelningar som en service för semestrande bilägare.
År 1974 satsade OK på uthyrning av husvagnar till en kostnad av 80 kronor per dygn. 450 husvagnar inköptes och placerades ut runt om i Sverige. Den som ville kunde också komplettera med att hyra en kanadensare. En poäng med hyresvagnarna var att man inte måste släpa en egen husvagn över stora avstånd, och förstås den ekonomiska vinsten att inte behöva lägga ut pengar på något som bara utnyttjades en kort period under året.
Charterresor till andra länder har ökat stadigt sedan dess, vilket gjort att bilsemestrandet i Sverige minskat. Många väljer att långtidsparkera sin husvagn i stället för att vara ute längs vägarna och tält har mer kommit att förknippas med ungdomsfestivaler och fjällvandring. Samtidigt blir fyrhjulsdrivna bilar med terrängegenskaper allt vanligare. Så det bilburna naturintresset har inte avtagit med åren, däremot har formerna för det ändrats.